Det var inte lätt att hitta den: minnesstenen som restes 1991 av Baragillet. över dem som sköts ihjäl av militären vid bondeupproret i Klågerup 1811. Ingen skylt utan det var social kompetens som gällde för att hitta stenen och stigen till densamma vid sidan av åkern som man tvingades klafsa igenom till sist. Väl framme går det med möda under mossan att läsa: “Vid bondeupproret den 15 juni 1811 stupade ca. 23 drängar och bönder på Klågerups gård. De jordades här på denna avsides belägna plats.” Om formuleringarna kan man säga mycket. Och det ska bli intressant om nästa år innefattar något så kallat högtidlighållande på grund av att det då är 200 år sedan människor i Sverige summariskt sköts till döds av militär: husarer och infanteri beväpnat med bland annat kanoner, för att de inte ville bli utskrivna till ett krig. Det var långt fler av de 1500 upproriska som dödades än vad stenen anger enligt en artikel; anhöriga hämtade kroppar på natten för att dessa inte skulle slängas i ovannämnda ovigda massgrav vid bygränsen. 400 togs till fängsligt förvar på Malmöhus där en tredjedel dog av rödsot, resten dömdes hårt varav tre fick dödsstraff. Jaja!
Platsen är vacker precis som de andra fälten för de gamla skånska slagen och upproren. I bakgrunden Hyby nya kyrka. Kör du från Bara mot Klågerup ska du ta till höger på Flängevadsvägen, fråga dig vidare. 
Men alltså: Svedala kommun borde inte bara sköta ovannämnda sten bättre och skylta till den utan även ta sig an pågarna nedan! Så här får det bara inte se ut!
Ser du att det står “Hugg icke, niding” på den högra stenen? Fortsättningen bör vara något på “ty då ska handen falla av”. En uppmaning att låta bli skogen med andra ord. Stenarna är utflyttade från skogen och står vid vägkanten mellan ovan minnessten och Hyby. Vad det står på vänstra stenen har försvunnit i vanvården…
Fi donc! Raskt vidare och in i Hyby gamla kyrka, det som återstår i varje fall efter en brand som bara lämnade koret kvar. Men det räcker fint och här finns roliga katolska kalkmålningar. Som allas vår sanna välgörare: Sankt Nicolaus avbildad på skyddshelgonsplatsen nere till vänster med säck och allt. Den enda sakrala framställningen av förebilden till jultomten i någon svensk kyrka?
Hyby utgörs av en vägkrök mellan och söder om Bara och Klågerup vars hela befolkning åtminstone numer verkar få plats i en minibuss. Det bekymrade givetvis inte Helgo Zetterwall som runt förra sekelskiftet ritade en ny kyrka i sedvanlig megalomanisk och kitschig stil i ersättning för den gamla nerbrunna. Han lyckades betydligt bättre med Sveriges förmodligen enda arkitektritade storkbo. Det står vid sidan av det gamla bränneriet efter den gamla kyrkan. En värdig avslutning.
